Idag fyller mitt lilla monster 1 år! 

Tisse är det mjukaste och snällaste lilla monster som någonsin gått på fyra tassar, tror jag. Han är alltid glad och leken, bits eller rivs aldrig och har inte vält ner en enda blomkruka – trots att han lyckats krångla in sig själv på 7 cm fönsterkarm bakom ett helt gäng krukor många gånger.
Han är en pratsam och busig kisse, som gillar att anfalla mina vader på lek och tigga mat från min tallrik. Han älskar att leka tittut och att bli jagad – och att sova i skinnsoffan, trots att han egentligen inte får det. 

Tisse älskar gammelfarbror Tusse, som (om allt går väl) fyller 19 år i maj.
Idag, ungefär kvart i två på dagen, insomnade en kär medlem av Kattmaffian. Simba skulle ha fyllt 12 år 1 november, men nu blev det inte så. Hjärtfelet som upptäcktes i början på sommaren har gjort honom allt mer sjuk tills det idag blev dags att låta honom somna och slippa ifrån det hela.

Jag tycker det är hemskt. Och jag är så fruktansvärt ledsen.
Det känns som om jag förlorat en del av min familj och hur mycket jag än försöker tänka att det var bäst så här så hjälper det inte. Jag kommer aldrig mer få se mitt lilla håriga monster igen.
Han kommer aldrig igen att krafsa på dörren när han vill in. Aldrig mer håra ner mina kläder så att de blir helt gulvita av päls. Aldrig mer ropa på mig under mitt fönster för att han vill ge mig en sork i present. Aldrig mer åla sig runt mina ben som en tokig när han vill ha mat. Aldrig mer ligga som en stor, luddig klump uppe på elementet om vintern.
Altantrappan kommer för alltid vara tom.

Allting känns tomt. Så hemskt tomt.
Jaha, idag fyller man alltså år. Det var ju intressant för det känns väldigt mycket precis som vilken dag som helst. 
Jag firar i alla fall mig själv med en helt ny design av portfolion. Den är LILA! Moahahaha! 
Men ändå typiskt mig, tycker jag. Fjärilarna fick stanna kvar för dem gillar jag verkligen. 
Kommer att skriva mer utförligt om det nya utseendet senare. Just nu nöjer vi oss med att konstatera att det är färdigt. 
Får se hur länge det får lov att stanna innan jag längtar tillbaka till svart och rött. Det kommer att ske en del strukturella förändringar så småningom också och så ska informationen uppdateras här och där. Sen är det allting klart.
Min ena litteraturkurs handlar om skräck och om rasslande kedjor, spöken, blod, labyrinter, ensliga slott och fängelsehålor med mera. Det är intressant läsning och efter att ha badat hjärnan i ämnet i ett par veckor nu var jag minst sagt mottaglig när jag fick syn på den här postern i tidningen idag:

Det är nog den skönaste, coolaste reklamgrej jag sett på länge. Jag älskar den. Helt underbar! Och jag kan bara inte sluta skratta åt den! 
Jag menar… Se bara hur hemsidan ser ut: www.stoppafastighetsskatten.nu



