This is a WordPress theme I’ve made for Anna Högberg and her website: Mörkrets Väktare.

I’m quite proud of it actually.
This is the most advanced website design I’ve done so far, I think. Lots of bits and pieces of graphic that’s supposed to end up in the right position no matter what. Always very challenging.
But alas, this one works in IE, FF, Chrome, Opera and Safari as far as I know. Anything less would be really bad of me.

The words that inspired this design were “dark fairytale” as well as:

…beautiful in a dark way, and a place where you can find will’o'wisps and shadow creatures among mighty trees and enchanted ponds.

Only one picture today. Something as classical as a wet rose.
It was raining really heavily when I took this picture – with an umbrella over my head and the camera. I added a few layer effects in Photoshop and the whole picture came alive.

I really like this picture.

Igår var en intressant dag. Hade en väntetid på 6 månader till ögonkliniken på sjukhuset, men så dök det upp ett återbud och jag fick komma igår. Skulle kolla en utväxt i högra ögat. Den satt precis runt tårkanalen så det var ett mycket “dumt” ställe, enligt doktorn.

Så vad var det för något då? Jo, gott folk, det undrade jag också medan doktorn kikade på den och så plötsligt kommer uttalandet: “Den har stjälk.”
…
Det var en vårta.
Hur i helsike man får vårtor i ögat fick jag emellertid inte reda på. Däremot sa doktorn att det inte var speciellt ovanligt. Ugh, jag hade aldrig hört talas om det innan.

Nåja, sedan började det “intressanta” med upplevelsen – dvs. den mindre operationen för att få bort äckelskapet. Först fick jag bedövningsdroppar, som sved jättemycket, sedan skulle de spola tårkanalerna för att kolla så att de var okej. Det gjorde ONT!
Jag skojar inte, det gjorde ont utav bara helvete! Jag går hellre till tandläkaren fem gånger i rad och drar ut tänder än gör om det någonsin igen!

Sen fick jag fler svidande bedövningsdroppar och sist men inte minst en stor fin spruta med bedövning i ögat. Mycket mysigt.
Därefter låg jag och halvkvädes under en operationsduk medan doktorn skar/karvade/skrapade/klippte bort vårtan. Jag vet inte exakt vad han gjorde egentligen för jag såg inte så mycket, som ni kan förstå. Däremot har jag ett tydligt minne av en sax som flashade förbi. Aaah, härrrrligt minne!

När det hela var klart såg ögat ut som om någon misshandlat mig. Det var lite roligt ändå. Fast den svidande salvan efteråt kunde jag varit utan. Ugh.
Jag ska själv förse ögat med salva två gånger dagligen framöver. Och den salvan svider den med. Jag börjar ana en trend här…

Som grädde på moset är jag nu dömd till glasögontjänst i två veckor framöver.
Jag gillar verkligen inte att ha glasögon. De känns som en bur på något sätt. Jag saknar linserna redan efter 24 timmar. Hur ska detta gå?

Nåja, jag överlever i alla fall. Lite jobbigt att behöva ha glasögon första veckan på praktiken dock. Jag är aldrig helt bekväm i glasögon, men det får funka det med.
Bara inte vårtan kommer tillbaka. Inga fler “stjälkar” i mitt öga, tack! *ryyyys*

Here’s a little something I did a while ago for an art contest over at Catahya. (This picture won by the way.)
I tried something new in this picture: I only used photos I’d taken myself. No external stocks were used.
The most common reason why I normally like to use stock images is because I can get my hands on exciting backgrounds that don’t exists in my own backyard.

Well, this might be a picture I’ve taken myself, but sure enough… The trees come from Italy – Florence to be more precise. The rest of the photos were however taken not even 100 meters from where I now sit, writing this.
Home produced! Yeah, feels good.

Btw: I’ve changed the portfolio background color to a slightly less grey blue tint. Good? Bad? Let me know.

…so I copied another Maria and did some personality tests.
Our personalities seem kinda different though.

Which OS are You?

Which File Extension are You?

Which Programming Language are You?

First out is the bumblebee, struggling with a Granny’s Nightcap (cool name) I think looks just like a petticoat. Maybe it’s the Fairy Queen’s, who knows.
Secondly we have a perfectly natural and very beautiful greyscale picture. Pretty.
And last but not least we have a flesh eating plant called sundew. I really like the flower stalks unfurling.

A sunny, funny WordPress theme filled with warmth and joy. Inspired by the flag of Uganda and African dance.

This theme was designed for a school project about creating and distributing audio books in Uganda. The prototype website is called Share Your Story.
I don’t know if the website will be used or not, but the WP theme is nice nevertheless.

For more information about the project, see my school blog Go Digital (OBS! Swedish).

This is a design I did some months ago for my classmate, David, and his blog Internet and identities. It’s called Virtual charades. (It’s in Swedish, but you might wanna check it out anyway).
The first design was blue and white, but David wanted something black/pink/turquoise instead so that’s what he got.
I like both versions in different ways. Which one do you like best?

Fy fan vilken dag, rent ut sagt. För nästan exakt 24 timmar sedan, igår kväll, slog åskan ner på andra sidan vägen, mittemot huset. Det var en jäkla smäll! Och tryckvågen var imponerande tillsammans med smällen.
Ja, det var början det. Sen åskade det heeela natten. Emellanåt väldigt våldsamt och i närheten, emellanåt på långt håll, men fortfarande lika intensivt. Åskväder efter åskväder drog över huset och det var smällar och blixtar hela tiden.
Försök att somna till det. Det går inte.

Jag tror jag fick en timmes sömn och mamma något liknande innan mamma gav sig av till jobbet. Då hade det tillfälligt slutat åska.
Ja, “tillfälligt” för ungefär en halvtimme senare började det åska igen. Som bara den.
Vid det laget var jag så trött att jag inte brydde mig längre och försökte sova i alla fall. Då – såklart – slog åskan ner. Typ precis utanför mitt fönster, kändes det som. I samma sekund gick strömmen. (Gissa om jag var uppe ur sängen och påklädd på 2 sekunder?)
Det första jag tänkte är: Nu gick något sönder. Och visst gjorde det det.

En digitalbox åt helvete och tre trådlösa telefoner vars basstation blev rostad och nu är totalt kaputt. Allt som allt, ganska lindriga skador egentligen. Men så var det problemet med TV-antennen. För vi får ingen signal längre. Så antagligen var det i antennen åskan slog ner. Yey.
Med andra ord; har fått överleva utan TV idag. Det var inte så jobbigt, men kändes konstigt ändå. Värre var det iofs att inte ha ström och vara ensam hemma och inte veta vad man ska hitta på för att få tiden att gå – och just det, samtidigt som det åskar utav bara #!%”!#¤%.

Vad hittade jag på? Tja, först säkrade jag en vattentålig väska med de portabla hårddiskarna med husets alla backuper i. Sedan grävde jag fram en brandsläckare (bra att ha) och hittade en batteridriven radio för att kunna lyssna på nyheterna. Sedan… var det bara att vänta.
Radion berättade om översvämningar på E6:an och i Rotvik. Väg 161 hem till oss var värst drabbad, sades det och jag tänkte på att mamma måste ta sig hem den vägen också. Trevligt. Som mest 70 cm vatten på vägbanan. Det är en del…
Efter sådär två timmar ser jag Vattenfalls bil komma rullande. Tjoho! Kavalleriet är på ingång!
Två gubbar ställer sig vid elstoplen och snackar en lång stund, slutligen trycker de in någon magisk spak och strömmen är tillbaka! Jag hade lust att jubla och hurra ut genom fönstret. (Synd jag inte gjorde det.)

Under dagens gång har jag sedan fått höra om saker som hänt grannarna. Modem som slagits ut, fler digitalboxar… Värst var det för en granne som förlorade tre telefoner, en dator, en TV, en video och… ja, det var fler saker, men ni fattar grejen.
Till saken hör också att pappan i huset stod i ytterdörren med yngsta sonen i famnen när monsterblixten slog ner och han kastades med barn och allt baklänges in i hallen utav tryckvågen. Jisses…

Sen berättar syrran per telefon om hur hennes väg sköljts bort. Och hur allt material under en nyasfalterad närliggande väg också sköjts bort. Och hur hennes grannes vedbod sköljts bort och hur det ligger ved överallt.
Man ska inte leka med Moder natur.

Så, ja… Här sitter jag nu, glad över att ha en UPS som skyddar min dator trofast och säkert samt också glad över att i alla fall ha Internet som fungerar när TV:n lagt av.
Jag hoppas också det låter bli att åska något inatt. Jag vill faktiskt sova i natt. Tack så mycket.

Det känns som om jag inte riktigt hängt med de senaste veckorna. Det har hänt en del, men egentligen inget märkvärdigt.
Såg Harry Potter och Halvblodsprinsen för ett tag sedan. Den var jättekul. Jag skrattade så jag nästan grät ett par gånger – och jag var inte ensam om det i publiken. Det var skoj.
Sen har jag klippt mig, vilket var mycket välbehövligt. Frisyren i portofoliolayoten är återigen up to date, så att säga.

Det är fascinerande hur man kan gå till frisören och känna sig fin när man betraktar det färdiga resultatet i spegeln direkt när man är färdigklippt, men hur frisyren på något förunderligt sätt totalt kollapsar ca två steg utanför frisörsalongen när man har betalat och tackat för sig.
Jag fattar inte hur det kan vara så svårt att få till en frisyr som faktiskt håller resten av dagen? Jag menar… Jag lyckas ju med det hemma varje dag, men ingen frisör jag någonsin varit hos har lyckats få till en frisyr, på mitt huvud, som inte ser ut som en platt potta 10 minuter efter man lämnat frisörstolen.
Det är tur man inte ska på fest direkt efter en klippning. Då skulle man se lagom snygg ut när man kom fram.
Och med ansiktet fullt av små hårrester. Very pretty.

Hur som helst, så ska jag idag försöka få klart en hemsida jag jobbat på ett tag. Ska bli intressant att se hur det blir. Mitt huvud protesterar en aning idag (igen) så arbetet går lite trögt, men dock framåt. Kodningsfasen börjar snart. Yey!
(Jo, jag tycker faktiskt det är kul. Live with it.)

Försökte hitta en anteckning bland alla mina lappar, anteckningsblock och diverse skolpapper, täckta med klotter, tidigare idag. Det var inte lätt. Jag blev lottlös i slutänden för mina random anteckningar har verkligen inget system. Det är som att leta efter en nål i en höstack. Hehe.

Har en hel mapp med anteckningslappar från högstadiet och gymnasiet. Skulle behöva gå igenom den någon gång. Finns så mycket idéer där och det är alltid roligt att gräva fram dem ur minnet när man hittar en lapp. För mirakulöst nog finns de där någonstans trots alla år som gått. Mycket fascinerande.
Jag kommer för övrigt fortfarande ihåg att jag tappat bort en lapp som det stod en väldigt intressant tanke på. Men fråga mig inte vad den tanken innebar för det minns jag inte. Lappen och dess försvinnande minns jag däremot.
[/random rant]

Ehm, ja. Tillbaka till arbetet, tror jag. Nog om borttappade lappar och annat flum.