May 21
Okay, done! Finally! What a relief! 
I tried to bond with my essay last night. I think we came to an understanding in the end.
But still… 2074 words. It bugs me! It’s because of that ugly, word eating Harvard way of writing references. Footnotes are easier to read. And they look so much better. (And they don’t eat words!)
Ah, well… It’s done. I think I liked the out come in the end. It took me several hours but it doesn’t feel like I’ve changed a lot even though I have… Strange.
May 20
More school…
Essän och jag gillar inte varandra idag.
Frågan är om vi någonsin gillat varandra. Jag kommer knappt ihåg hur det gick till när jag skrev den. Tog några timmar av natten att knappa ihop i vild panik. Det känns som om jag inte kommer ihåg någonting av den nu i efterhand mer än lösryckta meningar. Och det känns som om jag inte vill komma ihåg mer än det.
Reviewsen både hjälper och stjälper faktiskt…
Jag fick ju dubbelt så många som det var tänkt, vilket gör att det är ganska överväldigande att försöka sålla ut användbara saker ur dem när vissa faktiskt talar emot varandra.
Någon tycker essän är för personlig. Någon annan tycker den är för opersonlig. Slutsats: Lagom personlig? Eller…? :S
Jag försöker bli vän med essän igen i alla fall. Tror inte att jag kommer ändra jättemycket, men… Det måste i vilket fall som helst göras!
(Kan ingen annan göra det? Snääälla?)
(Redigerandet av noveller i helgen har gjort mig allergisk mot redigering.)
Apr 07
I’m tired. And sick of this essay. I’m trying to surgically remove everything that says “ME!” on it. It kinda hurts, but that’s the way it has to be, I guess.
God, it sucks to write this way! But oh well… I just have to keep going. It’s just that I’m stuck at the end and it feels like I lost the conclusion somewhere along the way – that really sucks!
Have to give it one last try in the morning, then I’m turning it in – and after that I never want to see that damned essay again! *sob* Good night.