Det finns vissa saker som gör mig riktigt upprörd. En av dem är när folk ser dåliga saker hända och gör absolut ingenting.
Kärriärplaneringen idag. Jag uttryckte min åsikt att jag var trött på en viss persons attityd, som alltid tycks vara otrevlig nu för tiden. Personen å andra sidan talade om för mig att hela klassen är trött på mig.
Alltså inte bara på min attityd utan på hela mig.
Okej, fint. Att personen i fråga är trött på mig kunde jag inte bry mig mindre om, men att hon får lov att säga en sån sak om mig och använda ordet “vi” som om hon pratar för hela klassen utan att någon ifrågasätter henne gör mig bara ledsen.
Ska jag tolka det som att ni som satt där och lyssnade utan att säga något håller med henne? Ni är alltså trötta på mig.
Om så är fallet så skulle jag vilja höra det ifrån er själva. Inte ifrån någon som anser det passande att utse sig själv till klassens språkrör i tid och otid och som verkar tycka att hennes åsikt är den enda rätta som finns nu för tiden.
Jag vill inte behöva sitta och ta emot personangrepp på lektionerna. Om man inte kan uttrycka sin åsikt utan att vara otrevlig så tycker jag att man ska vara tyst.
En eloge till David dock som vågade hålla med mig om det diskussionen handlade om ifrån början.
Till alla er andra… Jag vet ärligt talat inte vad jag ska säga till er. Vet bara att er tystnad gjorde mer ont än vad en viss persons åsikt någonsin skulle kunna göra.
February 11th, 2009 at 19:26
Förlåt Maria, jag skulle ha sagt något. Några av oss pratade om det senare och kände oss dumma för att vi inte sa något. Jag minns när du ställde upp för mig en gång i en liknande situation och jag skäms över att jag inte ställde upp för dig i dag. För jag höll med i det du sa, jag var dum nog att inte ta den fajten. Jag är inte trött på dig! Jag tycker om dig och jag är imponerad över din styrka i många situationer. Förlåt!
February 12th, 2009 at 13:39
Jag agerar inte rätt i alla situationer, vilket får stå för mig. Jag tänkte bara säga att jag inte är trött på dig och att jag inte tror att någon är det. Tystnaden i klassrummet stavas snarare konflikträddhet.
February 12th, 2009 at 23:51
Verkligen, du känner väl vår klass; ingen säger något. Antingen orkar man inte, eller så lyssnar man knappt. Trist att du tog åt dig av det, samtidigt kan ju inte klassen stå till svars för vad en person råkar säga, och du är nog inte helt omedveten om att människor ibland snackar innan de tänker. Ingen är såklart trött på dig Maria
February 13th, 2009 at 01:12
Jag vill bara säga tack till er som kommenterat och krama om er för att ni faktiskt bry er. Det betyder jättemycket och jag skulle vilja uttrycka det på ett bättre sätt, men sitter här med feber och känner mig inte riktigt så vältalig som jag skulle önska.
Hur som helst så vill jag verkligen att ni ska veta att det betyder väldigt mycket för mig att ni tar er tid att skriva en rad. Det gäller även er som kontaktat mig via msn. Stor kram på er allihop!